As we go on We remember All the times we Had together

Sitter här och försöker göra svenska, har muntliga imorgon. Har noll inspiration, vet inte vad jag ska säga. Tänkte prata om syskonkärlek. Men det kommer nog kanske sen får vi hoppas. Jag har gjort en inledning iallfall.

Skönt med fint väder idag :) Fast känns lite kallt bara. Kanske blir en eftermiddag med plugg i solen?
IlikeIlike.




Nu på senaste tiden när jag tänker på studenten blir jag otroligt glad, det är så nära och ska bli så skönt.
Men samtidigt blir jag ledsen och får nästan tårar i ögonen!
Jag har spenderat nästan varje dag, morgon, kväll och nätter, i tre år med de underbara människorna som bor här. Vi har gått igenom allt möjligt! Roliga studer, sorligastunder (titta inte på ladder49 mitt i natten när du är som tröttast), irriterande studer när man bara velat kasta mjölk på folk ;) Jaa Enni blev utsatt för det! Förlåt.
Och nu helt plötsligt ska vi bara lämna varan? Det kommer aldrig bli det samma igen, visst, vi kommer träffas många gånger igen! Men vi bor inte alla nära varan.
Jag vill inte åka här ifrån men samtidigt längar jag verkligen efter att ta studenten och sluta i skolan.

Sista kvällen här på vackstanäs kommer vara svår och jag vill inte lämna er


Hanna din lilla unge som inte är med på en enda bild jag har

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0